Det finns små knoppande björkar om våren.
Det finns blommande syrener i bersåer och trädgårdar.
Det finns rosor och det finns vildväxande hallon. Solvarma och välsmakande.
Men så finns det den vita vinterskruden. Den mjuka vita vinterskruden.
Det täcke av vitt fluff som sänker sig ner över den mörka världen och skänker ljus och vit krispighet till allt grönt och brunt. Oavsett vad naturen har för förutsättningar vad gäller torka eller vissnade blad och grenar så får allt nytt liv. Ett vitt lager döljer skavanker och gör den hösttrötta skogen klädd för vinterbal. En bal i självaste vinterkung Bores eget kungadöme.
När så molnen skingras och solens strålar når varje liten snöbeklädd gren så gnistrar snöflingorna ikapp som om de vore gjorda av kristall.
Men…så kommer värmen åter. Och kristallerna blir till vattendroppar som faller ner och slaskar ner mina vinterskor.
Men vad är väl ändå en bal på slottet?
